Förra gången
nämnde jag att de i varje socken eller by kan ha sin egen prägel på folkmusiken
och att man fått influenser från både kyrkomusik och fädbodkultur. Men…
Många
influenser kommer också från närliggande länder som Polen,
Ryssland, Tyskland och Östeuropa.
Även från
sjöfarts- och handelsnationer som England, Irland och
Nederländerna.
(Vi lyssnade
på exempel på både rysk och irländsk folkmusik.)
_________________________________________________________________________________
Vad menas med gehör och improvisation?
När man
spelar på gehör så lyssnar man på en melodislinga och spelar likadant i stället
för att spela efter noter.
När man
improviserar så spelar man lite som man känner, utan att följa någon särskild
melodi.
Folkmusiken
finns självklart ofta nedskriven i noter. Men den spelas också improviserat när
folkmusiker möts. Då lyssnar man in varandra och spelar på gehör med ett bra
samspel vilket, som sagt, kräver väldigt duktiga musiker för att kunna göra.
_________________________________________________________________________________
Olika genrer
av folkmusik
Förra
lektionen pratade vi kort om olika typer av folkmusik. Nu ska vi ta reda på
lite mer om detta…
Spelmansmusik
Ett ord
många förknippar med folkmusik, är spelmansmusik. Det är
en dansmusik som oftast är fiolbaserad.
Till spelmansmusiken
hör gånglåtar och brudmarscher samt dansrytmerna polska,
vals, schottis, hambo & polka.
Tips: Lyssna
på vals, schottis och hambo så att du känner igen de dansrytmerna på quizen.
Folkliga
visor
Folkliga vistraditioner är också folkmusik. Men… Alla visor
kopplas inte till folkmusiken, exempelvis
är Bellman och Taube enligt de flesta inte folkmusik
medan medeltida ballader är det.
Skillingtryck
En del av de
visor som upptecknats i Sverige har förts vidare genom muntlig tradition. Ofta
har texterna spritts som så kallade skillingtryck, där någon särskild historia
berättas.
Vallmusik
Vallmusiken
var bruksmusik i gamla tiders jordbruk där fäbodar
var i bruk i
många delar av Sverige. Vi tittade på tre olika exempel på hur man kan framföra
vallmusik.
Kulning, horn
och näverlur.
Kulning har
i huvudsak använts från medeltiden till och med andra
världskriget
för att locka på djur vid vallning. Sångformen förknippas därför särskilt
med fäboddrift och den kulturen. Det är oftast kvinnor som utför
kulning men det finns enstaka män som sägs ha kulat.
Kulning kan även kallas Kaukning. Det kommer
från norskan och betyder hojta/ropa.
Ett blåshorn eller vallhorn är
ett musikinstrument tillverkat av ett horn.
Tonen är
djup och kan ofta höras på långt håll. Större horn har en djupare ton än
mindre. Ett horn är mer lättspelat ju större det är. Vanligast är kohorn och
bockhorn där kohornet hörs längre än bockhornet.
Näverluren är ett traditionellt, nordiskt instrument tillverkat av granträ klätt med näver.
Även mindre
lurar, med kortare hållbarhet, tillverkade av enbart näver har förekommit.
Står man med
en sluttande bergsäng bakom sig kan det höras många kilometer.
De äldsta
näverlurarna som har hittats i Sverige kan man spåra tillbaka så långt som till
900-talet.
_________________________________________________________________________________
Sammanfattande frågor
Vi har idag
lyssnat på exempel av folkmusik från två andra länder där svensk folkmusik
hämtat inspiration. Vilka länder var det?
Vad menas med
gehör och vad menas med improvisation?
När vi
pratade om spelmansmusik lyssnade vi på fem olika dansrytmer. Kommer du ihåg
vad de hette?
Bellman och
Taube förknippas av de flesta inte till Folkliga visor, men vi pratade om en
genre som gör det. Vilken?
Vad är
skillingtryck?
Vilka tre
exempel på hur man kan framföra vallmusik har du läst om här?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar