Jag önskar er en skön och ledig långhelg så ses vi nästa vecka. Ny månad och nya möjligheter!
//Annika
fredag 27 april 2018
Svensk folkmusik - ÅK4
Vi
arbetar under två veckor med temat, Svensk folkmusik. För att få en bra
uppfattning om ämnet, titta på de bifogade länkarna där du både får se och höra de olika
musikstilarna och instrumenten.
Svensk folkmusik har många rötter och
spridningen är stor mellan olika delar av Sverige.
Många landskap, städer, socknar och till
och med byar har sin egen, speciella musikstil.
Kyrkomusiken har haft inflytande på den
svenska folkmusiken och det har även fäbodkulturen. Förr i tiden när man tog
med sina djur till fäbodarna på sommarbete använde man musik för att locka in
djuren från bete när det var dags att mjölka. Den musikstilen var speciell och
har haft stor inverkan på den svenska folkmusiken.
Improvisation (att man hittar på vartefter man spelar och det
blir ett musikstycke) och gehör (att man lyssnar på musik och
lär sig spela likadant) är vanligt inom folkmusiken.
Olika delar i folkmusiken som vi tittat på
är;
Spelmansmusik är musik som används till folkdanser och den som
vi vanligen förknippar med folkmusik. Vi lyssnade på lite olika exempel.
Folkliga
visor är visor som har blivit populära bland
människor genom tiderna. Det kan vara allt från gamla medeltida visor till
Bellman och Taube.
Vi lyssnade på ett exempel från medeltida
visor:
Skillingtryck är sånger som berättar en historia. Förr i tiden så
skrev man sånger om vad som hände i de olika byarna och när de sjöngs i
grannbyarna blev det lite som ”dagens nyheter”. På så sätt fick man höra vad
som hände runt om i grannsocknarna.
Djuren kunde höra om det var just deras ägare som
spelade/kulade och förstod att de skulle gå hem. Så om någon annan var ute för
att ropa in djuren kunde de göra skillnad på lätet.
Fäbodmusik – Näverlur, kulning och flöjt https://www.bing.com/videos/search?q=vallmusik+n%c3%a4verlur&&view=detail&mid=AFE2D163B63824D55547AFE2D163B63824D55547&&FORM=VRDGAR
Instrument
Det
finns många instrument inom folkmusiken. Vi tittade och lyssnade på tre olika
stråkinstrument som är mer eller mindre vanliga inom folkmusik.
Fiol är det vanligaste
instrumentet inom folkmusik.
Nyckelharpa är ett
typiskt Svenskt instrument inom folkmusiken som inte förekommer i så många
andra länder. Den har funnits sedan senare delen av medeltiden så det är ett
gammalt instrument.
Vevlira är
också ett väldigt gammalt instrument och det är ganska så ovanligt att man ser
det instrumentet nu för tiden.
Underlag
för eget arbete;
Frågor att svara på för godkänd nivå;
1 1. Vad är speciellt med den musikgenre du
arbetar med?
2. Kan du ge exempel på två eller fler instrument
som är speciellt vanliga i genren?
3. Ge exempel på två känslor som musiken i din
genre kan locka fram?
4. Kan du ge ett exempel på en låt i genren som
plockar fram en känsla hos dig? Vilken känsla får du och varför tror du att du
känner just så?
Ytterligare frågor för dig som vill nå
mer än godkänt;
5. Utveckla fråga 3 och tala om varför du tror
att just de känslorna lockas fram av musiken i din genre.
6. Vilken typ av människor tror du
lyssnade/lyssnar på din genre och varför tror du att det är så?
7. Vad tycker du om den musikgenre du arbetat
med? Varför tycker du så?
Du
har två sätt att välja på för att redovisa ditt arbete. Antingen så skriver du ner
dina svar på detta papper, eller så spelar du in dig själv med mobilen där du
berättar om dina tankar och svarar på dessa frågor. Arbetet skall lämnas in
till mig efter nästa lektion. Har du spelat in ditt arbete så kan du maila det
till mig på annika.stagard@vimmerby.se eller skicka det via messenger.
Lycka till med
ditt arbete! Det ska bli spännande att läsa/höra.
//Annika
Ord vi ska förstå i sammanhanget:
Folkmusik,
gehör, improvisation, spelman, spelmansmusik, folkdans, folkliga visor,
skillingtryck, vallmusik, kulning, akustik, fiol, nyckelharpa och vevlira.
Syfte med temat:
Att
vi ska lära oss mer om musik från olika epoker. Att vi ska kunna förklara hur
vi påverkas av musik på olika sätt.
Förmågor vi tränar på:
Att
analysera och samtala om ämnet.
Centralt innehåll:
Musikens
känslomässiga påverkan på människor i olika sammanhang. Musikens sammanhang och
funktioner där konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och
deras musikaliska karaktärsdrag ingår.
Kunskapskrav:
För
att bli godkänd ska du kunna svara
på alla frågorna (1-4), även om det är med enstaka ord eller korta meningar.
För
att bli mer än godkänd ska du kunna
svara på alla frågor (1-7) med utförliga svar där du gärna får ge dina egna
reflektioner.
Populärmusikens Historia – ÅK5
Vi arbetar under två veckor med populärmusikens
historia där alla elever fått grunden, men sedan får man fördjupa sig
ytterligare i en del av detta ämne.
Vi har börjat med att titta på en film som
sammanfattar populärmusikens historia på sju minuter.
Länk till filmen:
https://www.youtube.com/watch?v=U3l78NjyVxo
Field hollers –
slutet av 1800-talet. På den tiden var det stor skillnad på hur människor
bemöttes beroende på vilken färg de hade på huden. De med mörk hud hade inte
samma rättigheter som de med ljus hud och därför gjordes det stor skillnad på
svarta och vita. Arbetssånger som de afrikanska slavarna sjöng på när de
arbetade på de stora plantagerna. Detta är starten på det som sedan blev
populärmusiken. Från field hollers utvecklades gospelmusiken som sjöngs av de
svarta i kyrkorna.
Lyssningsexempel –
Körsång
Blues – När de svarta
befriades från att vara slavar fick de det ganska så fattigt. Musiken man
spelade byggde mycket på hur livet var, blues (blå toner, de som ligger mellan
de vanliga tonerna och ger lite klagande musik). Alltså låter det lite
eländigt. Bluesen spelas ofta endast med tre ackord.
Lyssningsexempel – B.B. King
Jazz – En blandning av
blues, Europeisk marschmusik och Fransk kreolsk musik. Finns i många olika
stilar och blev en väldigt populär dansmusik. Det var från början en svart
musik men blev så småningom även väldigt populär bland de vita.
Lyssningsexempel: Louis
Armstrong och Ella Fitzgerald
Rock´n roll –
kom på 50-talet och är en fartfylld musik som blev väldigt populär. Särskilt bland
ungdomar. Rock'n'roll är en sorts populärmusik som oftast använder sig av sång,
elgitarr
och ett tungt bakgrundsbeat. Kontrabasen är också vanlig här.
Lyssningsexempel –Jerry
Lee Lewis
Soul – Bygger på gospel
och blues. Det handlar mycket om att skapa gemenskap genom att tillsammans
hitta den "kraften" i musiken. Soul representerar främst
afroamerikansk kultur. Vanliga instrument är trummor, piano, elgitarr, bas och
blåsinstrument (trumpet, saxofon, trombon) samt sång och kör.
Lyssningsexempel – Aretha
Franklin
Disco – 70-talets dansmusik
och har spelat en viktig roll i utvecklingen av andra stilar, däribland modern
dansmusik som house och hiphop.
Ordet disco kommer från franskans discothèque, "skivsamling”.
Lyssningsexempel –
ABBA
Hårdrock – utvecklades
till en allmän sorts populärmusik under 1970-talet. I Sverige
var det länge den enda samlingstermen för den hårda och tunga elgitarrdominerade
rockmusik.
Lyssningsexempel –
Guns n´ roses
Reggae – är en bred och
uttalat rytmisk musikgenre som utvecklades på den lilla karibiska ön Jamaica
under 1960- och 1970-talet, och som sedan spritts över hela världen. 1973-1974
hittade den sin klassiska form med påverkan från afrikanska trummor. Reggae
spelas med en baktakt där man betonar 3:an i stället för 2:an i rytmen.
Lyssningsexempel –
Bob Marley
Punk – (punkrock) är lättspelad, ofta
aggressiv och präglas av en "gör det själv"-anda. Punken vill gärna
chocka och provocera lite. Både i sin musik, men också med kläder och utseende.
Lyssningsexempel – Ebba Grön https://www.bing.com/videos/search?q=ebba+gr%c3%b6n&&view=detail&mid=D0A27E48286562F31B12D0A27E48286562F31B12&&FORM=VRDGAR
Hip hop – är rap (ord som rimmar med en viss
rytmik) och med bakgrundsmusik (beats och schratching). Till beatet används
ofta även andra ljud. Hip hop-låtar är ibland också helt instrumentala. Det är
också vanligt med breakdance och graffiti i hip hop-kulturen.
Lyssningsexempel – Public Enemy
Synt – är en inriktning
av elektronisk musik. Man började att använda digitala verktyg för att
programmera instrument och skapa nya ljud. Musiken skapas med hjälp av synthesizers,
trummaskiner, och har från 1980-talet och framåt allt mer mixats med hjälp av
musikredigeringsprogram i datorer.
Lyssningsexempel –
Depeche Mode
Pop – är kommersiellt
gångbar musik. Det vill säga, musik som många tycker om att lyssna på. Sånger
som handlar om det vanliga livet med kärlek, dans, känslor och mycket mer.
Lyssningsexempel –
Spice girls
Techno/digital musik - är en elektronisk dansmusikstil som
kom i slutet av 1980-talet. Det finns många olika varianter av technomusik.
Allt är digitalt, elektroniskt och med ett högt tempo.
Lyssningsexempel – Cristian Vogel
Underlag till det enskilda arbetet:
Frågor att svara på för godkänd nivå;
1.
När i tid började den musikgenre du arbetar
med spelas? (Exempelvis i början av 1800-talet, på 1990-talet osv…) Var så
specifik du kan.
2 1. Vad kännetecknar den genre du arbetar med?
2. Kan du ge exempel på 2 eller fler instrument
som är speciellt vanliga i genren?
3. Kan du ge exempel på 2 eller fler artister
som var/är väldigt kända inom din genre?
4. Ge exempel på två känslor som musiken i din
genre kan locka fram?
5. Kan du ge ett exempel på en låt i genren som
plockar fram en känsla hos dig? Vilken känsla får du och varför tror du att du
känner just så?
Ytterligare frågor för dig som vill nå
mer än godkänt;
6. Utveckla fråga 4 och tala om varför du tror
att just de känslorna lockas fram av musiken i din genre.
7. Vilken typ av människor tror du
lyssnade/lyssnar på din genre och varför tror du att det är så?
8. Vad tycker du om den musikgenre du arbetat
med? Varför tycker du så?
Du
har två sätt att välja på för att redovisa ditt arbete. Antingen så skriver du
ner dina svar på ett papper, eller så spelar du in dig själv med mobilen där
du berättar om dina tankar och svarar på dessa frågor. Arbetet skall lämnas in
till mig efter nästa lektion. Har du spelat in ditt arbete så kan du maila det
till mig på annika.stagard@vimmerby.se eller via messenger.
Lycka till med
ditt arbete! Det ska bli spännande att läsa/höra.
//Annika
Ord
vi ska förstå i sammanhanget:
Populärmusik, sångstil,
ackord, toner, solist, orkester, ensemble, musiker, idol, genre och digitala
verktyg.
Syfte
med temat:
Att vi ska lära oss mer om musik från
olika epoker. Att vi ska kunna förklara hur vi påverkas av musik på olika sätt.
Förmågor
vi tränar på:
Att analysera och samtala om ämnet.
Centralt
innehåll:
Musikens känslomässiga påverkan på
människor i olika sammanhang. Musikens sammanhang och funktioner där
konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras
musikaliska karaktärsdrag ingår.
Kunskapskrav:
För att bli godkänd ska du kunna svara på alla frågorna (1-6), även om det är
med enstaka ord eller korta meningar.
För att bli mer än godkänd ska du kunna svara på alla frågor (1-9) med utförliga
svar där du gärna får ge dina egna reflektioner.
onsdag 25 april 2018
Konstmusikens historia – ÅK 6
Vi arbetar
under två veckor med konstmusikens historia där alla elever fått grunden, men
sedan får man fördjupa sig ytterligare i en del av detta ämne.
Vi
har börjat med att titta på en film som sammanfattar konstmusikens historia på
sju minuter. Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=4XDKqoT2VTg
Medeltida musik (ca 500-1400) =
entoniga låtar och eftersom kyrkan ville sprida musiken i Europa skapades
notsystemet så att man kunde skriva ner hur det skulle låta och alla kunde
spela samma låtar. I slutet av medeltiden blev det också populärt att sjunga i
stämsång.
Lyssningsexempel:
Musik från renässansen (ca 1400-1600) = världslig
och inte längre kopplad till kyrkan på samma sätt. Här började man också spela
i dur och i moll och med flera stämmor.
Lyssningsexempel:
Barockmusik (ca 1600-1750) = antingen
korta eller långa toner i en låt, man blandade inte. Väldigt populärt med
instrumental musik och musiken användes till något. Exempelvis dans, kyrkomusik
etc.
Lyssningsexempel:
Klassicismen (ca 1720-1820) =
en tid då musiken fick ett eget värde. Den behövde inte användas till något,
utan man kunde bara lyssna och njuta av musiken. Man blandade starka och svaga
partier. Man blandade även långa och korta toner i en låt vilket gjorde att
låtarna kunde ändra karaktär mitt i. Musiken skulle vara logisk och inte bygga
på känslor.
Lyssningsexempel:
Romantiken (ca 1820-1910) =
liknar klassicismens musik väldigt mycket men är mer uttrycksfull. Musiken vill
berätta något och visa på olika känslor.
Lyssningsexempel:
Modernismen (ca 1910 & framåt) =
skulle vara förnyande musik. Det behövde inte låta bra, bara det var nytt. Man
använde sig av dissonanser, vilket betyder att man kombinerar två-tre toner som
inte passar ihop. Det gör att många uppfattar den här musiken som lite konstig.
Lyssningsexempel:
Eleverna
har fått dragit lott om vilken del i detta tema man ska fördjupa sig i och det
är valfritt att arbeta i grupp eller enskilt. Redovisningen görs antingen
skriftligt eller muntligt.
Underlag till det enskilda arbetet:
Frågor
att svara på för E-nivå;
1. 1. När i tid var/är den musikgenre du arbetar
med som mest aktuell? (Exempelvis i början av 1800-talet, på 1990-talet osv…)
Var så specifik du kan.
2 2. Vad kännetecknar den genre du arbetar med?
3 3. Kan du ge exempel på 2 eller fler instrument
som är speciellt vanliga i genren?
4. Ge exempel på två känslor som musiken i din
genre kan locka fram?
5. Kan du ge ett exempel på en låt i genren som
plockar fram en känsla hos dig? Vilken känsla får du och varför tror du att du
känner just så?
Ytterligare
frågor för C och A-nivå;
6. Utveckla fråga 4 och tala om varför du tror
att just de känslorna lockas fram av musiken i din genre.
7. Vad tycker du om den musikgenre du arbetat
med? Varför tycker du så?
Du
har två sätt att välja på för att redovisa ditt arbete. Antingen så skriver du
ner dina svar på detta papper, eller så spelar du in dig själv med mobilen där
du berättar om dina tankar och svarar på dessa frågor. Arbetet skall lämnas in
till mig efter nästa lektion. Har du spelat in ditt arbete så kan du maila det
till mig på annika.stagard@vimmerby.se eller via messenger.
Lycka till med
ditt arbete! Det ska bli spännande att läsa/höra.
//Annika
Ord vi ska förstå i sammanhanget:
Entonigt,
notsystem, stämmor/stämsång, dur, moll, instrument, toner, konsert, tempo,
nyskapande och dissonans.
Syfte, förmågor, innehåll och
kunskapskrav
Syfte med temat:
Att
vi ska lära oss mer om musik från olika epoker. Att vi ska kunna förklara hur
vi påverkas av musik på olika sätt.
Förmågor vi tränar på:
Att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och
historiska sammanhang.
Centralt innehåll:
Musikens
känslomässiga påverkan på människor i olika sammanhang. Musikens sammanhang och
funktioner där konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och
deras musikaliska karaktärsdrag ingår.
Kunskapskrav:
För E-nivå
ska du kunna svara på alla frågorna (1-5), även om det är med enstaka ord eller
korta meningar. För C-nivå ska du kunna svara på alla frågor (1-7) med utförliga
svar. För A-nivå gäller samma som C + att du gör egna reflektioner på minst
fyra av frågorna.
Musiken vecka 17 + 18
Nu kommer vi att arbeta under två veckor med musikhistoria på olika sätt.
Årskurs 4 arbetar med Svensk Folkmusik.
Årskurs 5 arbetar med Populärmusikens historia.
Årskurs 6 arbetar med Konstmusikens historia.
Alla tre med syfte att få kännedom om musik från olika epoker. Att kunna analysera och samtala om detta och även att få en förståelse för hur känslor kan påverkas av musik på olika sätt.
Lektionernas innehåll presenteras separat för varje årskurs och jag hoppas att ni går in och läser, men även tittar/lyssnar på de bifogade länkarna som ger massor av bra grundkunskaper.
Lycka till!
//Annika
Årskurs 4 arbetar med Svensk Folkmusik.
Årskurs 5 arbetar med Populärmusikens historia.
Årskurs 6 arbetar med Konstmusikens historia.
Alla tre med syfte att få kännedom om musik från olika epoker. Att kunna analysera och samtala om detta och även att få en förståelse för hur känslor kan påverkas av musik på olika sätt.
Lektionernas innehåll presenteras separat för varje årskurs och jag hoppas att ni går in och läser, men även tittar/lyssnar på de bifogade länkarna som ger massor av bra grundkunskaper.
Lycka till!
//Annika
Musiken vecka 16
Vecka 16 har varit den sista veckan för pianospel och alla årskurser har fått fokusera på ackordspel där målet är att i åk 6 kunna spela med minst tre ackord (vi har tränat på C, F och G-ackorden
Jag har även bedömt alla elever som varit på lektionerna i denna del av ämnet. Alltså att spela ackord på ett instrument. De har varit suveränt duktiga och lärt sig massor under dessa veckor.
Nu väntar två veckors teori (v. 17 och 18) sedan går vi in i slutskedet av terminen där alla elever får möjlighet att komplettera vad som saknas för betyg & omdömen och även kunna fördjupa sig i något man tycker är extra intressant. Mer information kommer senare.
Allt gott!
/Annika
Jag har även bedömt alla elever som varit på lektionerna i denna del av ämnet. Alltså att spela ackord på ett instrument. De har varit suveränt duktiga och lärt sig massor under dessa veckor.
Nu väntar två veckors teori (v. 17 och 18) sedan går vi in i slutskedet av terminen där alla elever får möjlighet att komplettera vad som saknas för betyg & omdömen och även kunna fördjupa sig i något man tycker är extra intressant. Mer information kommer senare.
Allt gott!
/Annika
fredag 13 april 2018
tisdag 10 april 2018
Välkommen tillbaka!
Hoppas att påskhelgen och lovveckan varit toppen för dig som läser. Äntligen kan vi njuta av solen och vårvärmen som äntligen har hittat till oss.
På musiken fortsätter vi att spela piano på musiken och nu har vi börjat med ackord.
Åk 4 spelar C och G, åk 5 & 6 lägger till F också. Sedan får de öva på lite olika sånger som innehåller de ackorden (se beskrivning av uppgiften från tidigare vecka).
Nästa vecka är sista pianoveckan sedan går vi in i nästa tema som är folkmusik, populärmusik och världsmusik. Det kommer vi att arbeta med i två veckor.
Allt gott!
//Annika
På musiken fortsätter vi att spela piano på musiken och nu har vi börjat med ackord.
Åk 4 spelar C och G, åk 5 & 6 lägger till F också. Sedan får de öva på lite olika sånger som innehåller de ackorden (se beskrivning av uppgiften från tidigare vecka).
Nästa vecka är sista pianoveckan sedan går vi in i nästa tema som är folkmusik, populärmusik och världsmusik. Det kommer vi att arbeta med i två veckor.
Allt gott!
//Annika
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)